by cecilia
1. februari 2012 08:15
Jag kommer ihåg att redan för 10 års sedan så var det lite ute att prata om nätverk och nätverkande. Men i brist på annat gjorde man det ändå. Sedan har vi pratat mycket om minglande som är en lättare form av att träffa nya männsikor. Lite, lite mer ytligt men mycket vanligt. Medans nätverkande är tydligare inriktat på arbetsrelationer så kan minglandet vara både arbete och privat.
I de här sammanhangen pratar man ofta om människor som är sociala. "Åh, hon är så social. Hon njuter av att prata med vem som helst om vad som helst", säger man. Eller så pratar man om de asociala, som aldrig deltar eller tar ett eget initiativ, de som vägrar nätverka.
När vi pratar om nätverkande så handlar mycket om "sharing". Man ska vara lagom personlig, sällan privat. Men man måste alltid dela med sig på något sätt. Oftast räcker det med ett gemensamt intresse eller en åsikt och man får ett bekräftande medhåll från motparten. Facebook, Twitter och ja, den här bloggen är ett sätt att dela med sig. Men är det verkligen att nätverka? Vad är det egentligen som driver en äkta nätverkare?
Jag läste en artikel imorse som jag fastnade för. Jag kände mig rent av lite träffad. Den handlade om "connectors". En connector är en person som drivs av att koppla ihop människor som kan ha nytta av varandra helt utan egen vinning. En person som tror på hjälp och som har ett uppriktigt intresse av andra, en som nästan insisterar på att stödja andra. En connector tror inte på att man äger sina relationer, är inte rädd för att dela med sig bara för att det underlättar för någon annan. En connector blir rikare ju fler connections som görs.
Jag känner många connectors, flera av dem har också hjälpt mig utan att ens tänka på det. De är chosefria, utan baktanke och saknar ofta stora bottenlösa egon.
Tycker att det är befriande med en ny infallsvinkel. Det känns som en bättre diagnos på symptomen. Jag är själv ganska dålig på att mingla och känner mig ofta obekväm i sammanhang där syftet är att visa sig men inte dela med sig. Men nu har jag hittat min gren. Att vara en connector.